Mamman undanhöll information om pappans identitet i årtionden

Nils-Eric fann sin pappa efter 43 år. När man läser detta ska man ha i minne att just nu lever ca 400 000 barn i Sverige utan en tät och nära kontakt med sin pappa. Dessutom diskrimineras pappa-relationer formellt genom domstolspersonalens tillämpning av svenska lagstiftning (Elfver-Lindström, 1999; Schiratzki, 2008; fler referenser). Till dettta ska läggas vänner och bekanta som gärna stampar takten. Konsekvenser är störningar i dessa barns sociala och emotionella anpassning som senare påverkar kognitiv utveckling (Kolla referenslistan).

I dag har Nils-Eric god kontakt med sin 74-årige biologiska far och sina tre halvsystrar i Italien. Hans biologiska mor avled 2006 och syskonen på moderns sida har han ingen kontakt med.
– Jag har fått ett lugn, en inre frid, i mig. Jag vill berätta min historia så att folk ska förstå att det går. Att man aldrig får ge upp.

Alltså: lugn och frid när papparelationen är återställd. Det rimmar med internationell forskning som visar att papparelationen har en normativ inverkan på barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling (Österberg, 2004).

En sammanställning av 28 undersökningar om pappa-frånvarons effekter på barns kognitiva förmåga (Shinn, 1978), indikerar att pappa-frånvaro som en funktion av skilsmässa är negativt relaterad till intellektuell kompetens hos barn; vilket även påvisats i tidigare studier (Blanchard & Biller, 1971; Crescimbeni, 1965; Ferri, 1976; Hetherington et al., 1978, 1982;Radin, 1976; Radin et al., 1994; Santrock, 1972; Sutton–Smith et al., 1978). Shinn (1978) menar att resultaten av sammanställningsstudien är konsistent med hypotesen att barns interaktion med föräldrarna formar en plattform för kognitiv utveckling, och att en minskning av denna interaktion hämmar den kognitiva utvecklingen (s. 2).

Nils-Erics historia är gripande på många sätt och verkar handla om en mamma som kort sagt inte velat bejaka den viktiga pappa-barnrelationen; Varken Nils-Eric eller hans pappa fick information om varandras existens - smaklöst! (Aftonbladet).

Man kan bara gissa hur jobbigt det måste varit att under hela uppväxten leva med ovissheten och längtan. Tyvärr är det här beteendet alltför vanligt bland kvinnor. Minns följande post: Engelsk kartläggning indikerar att drygt 30 % av frånskilda mammor vägrar samarbeta med barnens pappa

Ström (2012) beskriver formell diskriminering av män och barn (mest pojkar). Det betyder att lagstiftningen är utformad för att ge vuxna människor med biologiska dispositionen kvinna fördelar.

Exempel 1: trots att fysiskt våld i nära relationer är jämnt fördelat mellan könen - kvinnor står för hälften av förekomst och skador - samt att kvinnor dominerar psykiskt våld har den lagstiftande församlingen klubbat igenom en lag mot kvinnofridskränkning, dvs. man har uppmärksammat den enda grupp i samhället som erhåller positiv särbehandling. Läs om den vetenskapliga bilden av fenomenet Våld i nära relationer.

Exempel 2: pojkar är den mest utsatta gruppen i skolan. Förklaringen är kvinnodominans i hemmet och i skolan (Hoff Sommers, 2000).

Det föreligger således en betydande skillnad mellan verkligheten och den bild som politiker och personal inom media konformerats kring. Detta till trots förväntar man sig att dessa personer någon gång ska anpassa sig till verkligheten - validerad forskning. Dessvärre blir det bara värre när Miljöpartiet flaggar för ytterligare positiv särbehandling för vuxna människor med den biologiska dispositionen kvinna.

Nils-Eric uppväxt är som sagt gripande. Man ska komma ihåg att ca 400 000 just nu delar det öde Nils-Eric tvingades uppleva under sin uppväxt - att inte få en tät och nära kontakt med sin pappa.

Lästips: Review av tre perspektiv på parental alienation disorder - PAD