Sammanfattning av 11 poster (av 16 aktuella)

Syftet med Pater semper est är att sprida kunskap om barns anpassning och utveckling samt om våld i nära relationer.

Det hela började med en post fredagen den 1 oktober 2010 som sammanfattar forskningsläget om Domestic violence - våld i nära relationer. Posten beskriver fysiskt våld som jämnt fördelat mellan könen och kvinnlig dominans beträffande psykiskt våld i nära relationer. Ett par år senare publicerades en sammanställning av forskning om biologiska/fysiologiska förklaringar till relationsaggressivitet genom överföring av mellan generationer: Kortisol i modersmjölken: positivt associerat med kvinnors relationsaggressivitet, negativt associerat med barns emotionell anpassning

Relationsaggressivitet kommer alltså med största sannolikhet med modersmjölken och är den sannolika delförklaringen till att kvinnor senare i livet iscensätter umgängessabotage (att via en rättsinstans kräva ensam vårdnad om gemensamma barn). De barn som utsätts för detta psykiska våld drabbas i större utsträckning än andra av störningar i den emotionella anpassningen. Exempel på moderna begrepp som ryms inom ramen för störning av emotionell anpassning:

1. Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Därför postades tre inlägg om ADHD: söndag 10 februari 2013 - (1) Ska man förklara utveckling av kriminalitet med ADHD eller sociala faktorer som risiga hemförhållanden under uppväxten? Analys och kommentar av kriminalvårdsrapport: Projektnummer: 2009-115; måndag 6 januari 2014 - (2) ADHD: en direkt konsekvens av hjärnans biokemi/fysiologi eller förklarad av sociala och psykologiska faktorer - kommenterar till DN ledare; söndag 22 juni 2014 - (3) Om olika perspektiv på ADHD i Psychology Today (2012)
2. Parental Alienation Disorder (PAD, tidigare PAS). Därför publicerades tre poster om PAD: tisdag 18 januari 2011 - Parental alienation disorder - PAD; tisdag 22 mars 2011 - Review av tre perspektiv på parental alienation disorder; lördag 3 mars 2012 - Parental alienation - 18 publikationer från 2011.

Det är viktigt att förstå att den påstådda förekomsten av dessa fenomen överträffar förväntad förekomst med råge. Förväntad förekomst refererar till att neuropsykiatriska störningar borde beröra mindre än 1 % av populationen och att emotionella störningar som PAD, svårigheter att upprätthålla fokus i skolan och att ha svårt att stanna i frustration vid provokation m fl., egentligen inte borde förekomma alls. Dock erhåller drygt 5 % av individerna i varje årskull idag diagnosen ADHD samtidigt som ca 10 % av elevkåren visar exempel på oförmåga till impulskontroll. Det är mer än märkligt.

Att det kan gå så här tokigt i så många fall beror å åtminstone tre saker:

1. Istället för att bekanta sig med forskningsrapporter nöjer sig allmänheten med dags- och kvällstidningars tolkningar av desamma. Därför postades söndagen den 9 februari 2014 - Ignorance test: Roslings respektive Pärsson om föräldrarelationer, Beausang & Co om våld i nära relationer.
2. Domstolspersonal alienerar sig från den forskning som borde vara vägledande för deras arbete. Istället kultiverar de kollektivt sin egna traditioner, som mater semper est. Samtidigt förnekar de, kollektivt igen, detta, trots tydliga bevis från de egna leden (Schiratzki, 2008).
3. Mediapersonal ägnar sig för mycket åt att torgföra egna idéer och värderingar. Svt-medarbetaren och uppläsaren Anna Hedenmo tog priset med ett osmakligt utspel vid en nyhetssändning. Därför postades ett inlägg om detsamma fredagen den 22 februari 2013 - Tre barn mördade i Indien men Aktuellt med Anna Hedenmo i spetsen lyfter istället fram Mäns våld mot vuxna kvinnor i Sydafrika

Egentligen lever vi i den bästa av världar just nu och på de flesta plan blir det bara bättre. Men när det kommer till frågor som rör föräldra-barnrelationer verkar det som att gamla hederskulturella traditioner biter sig fast i vårt annars så moderna samhälle. Konformismen kring ideologier/myter som Genus, feminism och så vidare med påstådda osynliga patriarkala strukturer och könsidentitet som antas medvetandegöras mellan 15-20 års ålder är exempel på galenskaper (Läs mer om genusfördumningen på Tanja Bergkvists blogg). Effekten av detta blir bevarandet av ett traditionellt skuldbeläggande av pojkar och män (Ström, 2012). Detta trots ett hav av kunskap som dagligen sköljer in genom forskningsdatabaserna. Fredagen 5 september 2014 publicerades - My advice to women’s advocates: Take back the truth (Hoff Sommers). En kommentar

Ovan nämnda poster utgör fortbildning för personal inom domstolsväsendet, polis, socialtjänst och förstås alla som känner för det. Läs dem!

Dessutom: Jag tror till och med att man är en bättre pappa just för att man inte är en perfekt människa (Marcus Birro i Expressen), Inte ens köns- och åldermaktsordningen bet tillräckligt hårt (Toklandet), Ingen hjälp till män som misshandlas av kvinnor (Ekström & Juel, Aftonbladet debatt). Ekvalist om den viktiga mansdagen: Expert: Mansdagen är fullkomligt onödig

Varför dog Matilda?Maciej Zaremba, DN

Om kvinnors våld i nära relationer  och personal inom socialtjänst och domstolar som vänder bort blicken.

"Det mesta tyder på att Anita aldrig tänkt sig att dela sitt barn med dess pappa. Hon har ett kort förhållande med Thomas, som avslutas när hon fått sin dotter. Hon bor intill sin mor i en liten by. Kvinnorna säger ”vårt barn” om Matilda.

Kvinnorna tycker inte om att Thomas hälsar på Matilda på dagis och de tillåter inte att hon besöker honom eller kallar honom ”pappa”. Thomas pendlar långa sträckor för att träffa dottern, men det händer allt oftare att hon inte finns på plats. Han ber socialtjänsten om hjälp. De föreslår ”samarbetssamtal”. Men bara ett sådant blir av. Anita hälsar att hon inte är intresserad."

Sedan hörs Sigrid ryta till sin dotter: ”Matilda är ditt barn! Hon behöver dig! Inte en pappa! En pappa är en uppfinning, inte mer!”