söndag 26 oktober 2014

Idédebatt är avgörande för att ersätta folktro med fakta

När vi samtalar med varandra och låter bästa argumentet vinna: då nås förnuftiga slutsatser som är till gagn för alla.
Den processen leder över tid oavkortat till att folktro i våra mentala modeller ersätts med validerad kunskap. På det sättet har våldet i världen nästan utplånats (se Pinkers, The Better Angels of our Nature: Why Violence has Decline, för en orientering).
Barn som växer upp i trygga familjer och når kunskapsmålen i skolan tenderar också att må bra senare i livet. Så förebygger vi utanförskap och brottslighet.
Citatets kommer från KDU:s Sara Skyttedal och innehållet är konsistent med forskning om individens anpassning och utveckling. Skyttedal skriver även:
Men som kristdemokrater inser vi att all brottslighet aldrig kommer att kunna avskaffas, vilket både liberaler och socialister tycks tro.
Liberaler och socialister har dessvärre rätt: det går att avskaffa brottslighet. Skyttedal har alltså fel på den punkten och förklaringen ligger i den faktor hon själv vurmar för: familjen (som i att ha fri tillgång till båda sina föräldrar). (se Pinker ovan).
Länk till Skyttedals debattinlägg: Idédebatt viktigt för de borgerliga

Det blir lite av en paradox. Kristdemokraterna (KD) är ensamma om ett barn- och familjeperspektiv, samtidigt skulle ett samarbete mellan KD, liberaler och socialister vara till gagn för samhällsutvecklingen Pinker-style. Men den som följt den politiska debatten vet att inget annat parti har samma utgångspunkt som KD i den här frågan. Därmed blir kombinationen dessvärre, hur önskvärd den än skulle vara, osannolik. Det betyder i sin tur att samhällsutvecklingen inte får den fart den skulle kunna ha.

KD:s familjeorienterade syn representerar ungefär 5 % av populationen. Om resten av den lagstiftande församlingen avvisar familjeperspektivet: då kultiverar de en annan syn. Vilken?
Om man tittar på tillämpningen, arbetet som utförs i svenska domstolar, då träder en tydlig bild fram. Genom Johanna Schiratzkis sammanställning av vårdnadsdomar från Svea hovrätt (N>380), samt tidigare mätningar (N>1300), vet vi att domstolspersonal aktivt verkar för att skapa murar mellan barn och deras pappor i drygt 75 % av vårdnadsfallen. Det är praxis, eller som man säger på vanlig svenska: tradition. Och hederskulturellt. Det är dock dessa barn som oftast hamnar i det trassel som Skyttedal anser inte går att få bort.

Tillägg: Review av tre perspektiv på parental alienation disorder - PAD
Målgrupp: egentligen alla men främst relationsaggressiva kvinnor och domstolspersonal.
Den sistnämnda gruppen upplever själva att de gör ett avancerat arbete som lägger grunden i samhället, men i själva verket handlar det ett osjälvständigt och administrativt orienterat arbete där praxis (tradition på svenska) är ledord nummer 1.
Istället är posten exempel på den typ av avancerad analys och syntes av validerad kunskap som lägger grunden för kunskapssamhället.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar