"hur dela vårdnad av 1-åring"

Någon som tittat in på bloggen har angett "hur dela vårdnad av 1-åring" som sökkriterium. På alla sätt är det tragiskt att frågan ens kommer upp. Kunskapssamhället erbjuder ju sedan 1950-talet så pass mycket forskning om föräldrarelationens betydelse för barns anpassning och utveckling att svaret borde vara givet för allmänheten.

I Sverige föds varje år ca 110 000 barn. I drygt 50 % av relationerna som inkluderar gemensamma barn spricker förhållandet mellan de vuxna inom 5 år. Dock finns det ingen negativ effekt av  skilsmässa (när de vuxna delar på sig) på barns emotionella anpassning.

Störningar i barns emotionella anpassning, som är avgörande för deras kommande skolprestation, uppstår i fall någon av föräldrarna försöker utestänga den andra föräldern från kontakt med barnen.
Fenomenet kallas umgängessabotage och förövarna är i de flesta fall en kvinna som är mamma samt personal i domstolar (Schiratzki, 2008; Engelsk kartläggning indikerar att drygt 30 % av frånskilda mammor vägrar samarbeta med barnens pappor). (Se referenser för mer kunskap.)

Så vad är lösningen för att optimera uppväxten för barnen?

Barn som växer upp med tät och nära kontakt med sina föräldrar har bättre emotionell anpassning jämfört med barn som isoleras i ett hushåll. Det är också så att barn som växer upp med båda föräldrarna eller med bara pappa har en bättre emotionell anpassning jämfört med barn som växer upp med bara mamma.
Alltså: det verkar finnas en positiv effekt av papparelation på barn anpassning och därmed utveckling. Det här kallas validerad kunskap och borde vara underlag för alla beslut som rör barns vårdnad och/eller boende.

Eftersom det oftast är mammor som söker ensam kontroll om de gemensamma barnen går rådet om "hur dela vårdnad av 1-åring" till just mammor:
Undvik konflikt*; acceptera barnens papparelation. Undvik vårdnadstvist by domstol; jurister i allmänhet saknar kompetens att förstå dessa frågor. Det betyder att deras utbildning handlat om andra saker.
Även om man inte bor ihop kan man ju umgås så att barnen lär sig viktiga sociala spelregler. Barn som isoleras konformeras till konfliktkulturen och alienerar sig från dem som konfliktförälderns valt att gå i konflikt med.

Läs dessa tidigare inlägg om alienering: Parental alienation disorder - PAD; Review av tre perspektiv på parental alienation disorder - PAD; Parental alienation - 18 publikationer från 2011.
Läs också inlägg om ADHD som en effekt av störning av emotionell anpassning: Om olika perspektiv på ADHD i Psychology Today (2012).
Kriminalvårdsstudier med ADHD som förklaring:ADHD vanligt bland unga brottslingar - en kommentar; Ska man förklara utveckling av kriminalitet med ADHD eller sociala faktorer som risiga hemförhållanden under uppväxten? Analys och kommentar av kriminalvårdsrapport: Projektnummer: 2009-115.
Debatten om ADHD: ADHD: en direkt konsekvens av hjärnans biokemi/fysiologi eller förklarad av sociala och psykologiska faktorer - kommenterar till DN ledare,
Läs även om hederskulturen inom domstolsväsendet: Hederskulturen ifrågasätts igen: Zaremba om överheten i domstolar. Dessutom: Belinda Olssons reflektion om feminismen.

*Konflikt definieras som när en av två parter inte accepterar att man är oense. (se begrepp för fler definitioner.)

Tillägg: Review av tre perspektiv på parental alienation disorder - PAD
Målgrupp: egentligen alla men främst relationsaggressiva kvinnor och domstolspersonal.
Den sistnämnda gruppen upplever själva att de gör ett avancerat arbete som lägger grunden i samhället, men i själva verket handlar det ett osjälvständigt och administrativt orienterat arbete där praxis (tradition på svenska) är ledord nummer 1.
Istället är posten exempel på den typ av avancerad analys och syntes av validerad kunskap som lägger grunden för kunskapssamhället.