lördag 27 april 2013

Markoolio borde tänka en gång till om synen på sin pappa

En av Expressens medarbetare - Malin Roos - intervjuar Markoolio (Marko Lehtosalo) och kommer in på relationen mellan Lehtosalo och hans pappa.

Egentligen handlar det om Lehtosalos deltagande i Lets Dance, men som av en händelse kommer en del frågor som rör det personliga (länk):
Du växte upp utan din pappa, hur ser er relation ut i dag?
Lehtosalo:
- Han dök faktiskt upp oannonserat för typ fem månader sen, han ville träffa Moa och Melker. Jag var inte hemma, Jessica (sambon) ringde och sa "det var nån här och han liknade dig". I påsk skickade han en prinsessklänning och leksaker till barnen.
- Jag önskar att jag skulle känna mer än jag känner, men han har varit borta så länge. Jag vet egentligen inte hur det är att ha en pappa, han kom tillbaka första gången när jag var 15 år. Jag kanske har stängt av och inte vågar öppna.
(Lehtosalo beskriver sannolikt  någpn typ av av så kallad Parential alienering disorder; han har konformerats till sin mammas värderingar om pappan.)

Hur stor är sannolikheten  att det här stämmer? En pappa som "inte brytt sig" och som plötsligt dyker upp och vill träffa barn-barnen. Det verkar mer som en person som är engagerad och tar initiativ till kontakt.

Lehtosalo  kommer från Finland som jämfört med Sverige har en utpräglad kollektivistisk kultur - heder går ofta före personliga värden. Trots detta verkar Lehtosalos pappa lägga personliga värderingar (stolthet) åt sidan för att försöka få kontakt med sina barnbarn. Den chansen verkar  han inte haft med sin egna barn.

Marko Lehtosalo berättar en standardhistoria; barn som växt upp utan pappa får lära sig att pappa svikit. Dessvärre är den versionen osannolik. På riktigt är det istället oftast mamman som spelat rollen som dörrvakt för att skapa hinder för relationen mellan pappan och barnen. Fenomen kallas umgängessabotage och förklaras av relationsaggressivitet. I kombination med kollektivism blir effekten sannolikt starkare.(Lehtosalo berättar ju att mamman är väldigt bestämd och hävdar att det är en bra egenskap på en barnvakt - huga!)

Epilog. Jag har läst andra intervjuer med Markoolio där han fullkomligt dissar relationen till sin pappa. Nu märker man en mjukare ton. Kanske det är det verkligheten som gör sig påmind; det är inte alltid så lätt att få utrymme att vara pappa, även om man är kändis.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar